Krönika: Låt oss samhandla!

Almedalen 2023 - en fantastisk plattform för inspiration och kunskap.

Tre intensiva dagar i Visby är till ända. Över 2 000 seminarier, panelsamtal och diskussionsforum arrangerades. Almedalen är verkligen en fantastisk plattform för inspiration och kunskap!

Min summering landar i sex möjligheter för er som rättighetsinnehavare:

1. Skapa en struktur för er sociala hållbarhet

Social hållbarhet är brett och spänner över frågor som jämställdhet, hälsa, inkludering och mänskliga rättigheter. För att som rättighetsinnehavare visa hur man gör skillnad och kunna presentera det för sin omvärld krävs struktur. De Globala målen kan vara en väg.

Ett annat bra förslag som lyftes var fastighetsbolaget Hemmaplan som skapat en modell som utgår ifrån den vedertagna strukturen kring en organisations miljöpåverkan i olika scope. Scope 1, 2 och 3 visar vilken påverkan ett företag har på miljön, från egna verksamheten till hela värdekedjan. Samma modellstruktur använde Hemmaplan för att skapa en struktur för sin sociala hållbarhet – från fastigheterna (1), hyresgästerna (2) till besökarna (3) till de köpcentrum Hemmaplan förvaltar.

2. Nyttja era förebilder

Kraften i förebilder gick som en röd tråd genom seminarierna som jag besökte. Eniros vd Hosni Teque-Omeirat kom till Sveriges som flyktning 1989. Han menade att det behövs fler förebilder som kliver fram och öppnar dörrar för ungdomar. Idag ser alltför många ungdomar i utsatta områden bara förebilder inom kriminaliteten och öppna dörrar till rollen som seriekriminell och inte rollen som serieentreprenör.

En annan aktör som lyfte vikten av förebilder var Uppsala Basket och deras program Gameplan. I Gameplan är A-lagsspelarna ute i skolor i utsatta områden varje dag och spelar basket med ungdomar och ”bara hänger”. Ett långsiktigt och lyckat exempel där förebilder får en helt avgörande roll för våra ungdomar. Uppsala Basket kunde också se att de ökade antalet spelare till sin förening genom den här satsningen. Basketen har också fler studier som visar att brottsligheten går ner om det byggs basketplaner och vi genomför satsningar i rätt områden.

3. Läs på om CSRD

Tack vare EU kommer hållbarhet framöver genomsyra alla delar av ett företags verksamhet. CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) heter det nya direktivet från EU och kommer träffa 4 000 företag i Sverige. Storföretagen är först ut, sen blir det fler och fler företag som träffas.

För er som rättighetsinnehavare blir detta en potentiell möjlighet. Flyttar bolagen fram sina positioner inom hållbarhet – så har ni möjlighet att närma er företagen och skapa den ”brygga” som behövs för att ni ska bli affärsrelevanta. Det gäller dock att ni är tydliga kring vilka hållbarhetsfrågor – gärna inom både miljö och social hållbarhet – som ni kan leverera på.

4. Nyttja kraften i barnen (och hela er målgrupp)

Många rättigheter har barn och unga som en naturlig del av sin verksamhet. Ett perspektiv som lyftes på flera seminarier var barnens rättigheter och att vi alla måste göra mer för att se och tillgodose dessa. Se detta som en möjlighet! Låt barnen vara med under hela processen. Från problemformulering till lösning. Se inte heller barnen som en homogen grupp. Är ni exempelvis en idrottsklubb som arbetar med att attrahera publik till era evenemang – en 16-åring har helt andra behov än en 10-åring. Låt båda vara med i ert publikråd!

Forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors lyfte kraften i att knuffa målgruppen framåt med relevant klimatinformation. Tänk om all publik, medlemmar, föräldrar och besökare inom idrott och föreningsliv – flera miljoner svenskar – skulle få relevant information om hur de kan resa klimatsmart till sina evenemang. Den kraften har ni rättigheter! Ni kan åstadkomma stor förändring genom att bara lyfta frågan.

5. Förstå kraften i förebyggande friskvård

Sjukvården kommer inte med befintliga arbetssätt och system klara framtidens vårdutmaningar. Exempelvis så kommer antalet 80-åringar öka med 50 procent fram till 2030. En del av det ökade vårdbehovet kommer förhoppningsvis klaras av genom digitalisering. Men det förebyggande arbetet måste också växlas upp.

Professor Örjan Ekblom på GIH berättade om den senaste forskningen inom hälsa och rörelse. Studier visar att 13-14-åringar sitter stilla 76 procent av sin tid. Det riskerar att få allvarliga konsekvenser över tid.

Flyttar vi fokus till vuxna kan vi se i forskningen att arbetsrelaterad stress minskar vid fysisk aktivitet. Bättre kondition gör också att vi gör mindre fel.

Det här visar att företagen har incitamenten att fokusera på sina medarbetares välmående och många tror att företagen kommer satsa ännu mer på detta. Många av er rättigheter har här en självklar och naturlig roll att spela. Men då kan vi inte bara arbeta med att ”samla in pengar” från företagen (om vi är en idéburen organisation) eller dricka öl på våra nätverksträffar (om vi är en idrottsklubb). Vi måste LEVA vårt varumärke fullt ut.

6. Gör er AI-utredning

AI kommer påverka oss alla på ett omvälvande sätt. Men hur kan ni nyttja AI för att stärka ert rättighetsarbete? I ett seminarium med Berghs School of Communication lyftes tre tydliga fördelar med AI: Assistant – få stöd i era vardagliga processer, Accelerate – utveckla ert arbete och erbjudande och Admire – låt AI pusha er och ge beröm!

Vårt tips är att tillsätta en ”AI-utredning” för att analysera vilka verktyg och processer ni kan effektivisera och utveckla med hjälp av AI. Många av er rättigheter har tighta organisationer och kan vi då få avlastning i våra arbetsuppgifter så kan det i slutändan få stora positiva konsekvenser. Kanske perfekt för ett samarbete med studenter?

Hoppas de här sex tipsen kan hjälpa er i utvecklingen av ert rättighetsarbete.

Avslutningsvis. Om vi ska summera årets Almedalen med ett ord är SAMHANDLING en bra sammanfattning. Begreppet användes av flera olika talare och beskriver väldigt bra vad som krävs i de tider vi idag lever i med stora samhällsutmaningar. Utmaningar som vi ska klara. Men inte ensamma. Tillsammans ska vi skapa handling. En handling som kanske ni rättigheter kan vara initiativtagare till?

Björn Stenvad
Vd & grundare Rättighetsbyrån